Sandy Brown skickar in det sista målet i en lång turnering där han varit inskriven i målprotokollet under samtliga omgångar. Som kronan på verket blir Tottenham historiska som den första föreningen utanför högstadivisionen i Football League att bli mästare i FA-cupen någonsin – en merit som står sig än idag.
Tottenham hade grundats, ungefär 20 år innan denna historiska final 1901, av ett gäng ungdomar med Bobby Buckle i spetsen. Killarna fick hjälp av den lokale prästen att organisera upp föreningen och John Ripsher blev därmed också klubbens första president samt investerare. I egenskap av prästyrket hade han dessutom ett visst inflytande på lokalbefolkningen i området – något som knappast var en nackdel för föreningen.
1895 blev Tottenham professionella och lite drygt tre år senare skrev man kontrakt med John Cameron som sin nye tränare. Cameron hade varit en fin spelare i inledningen på fotbollens existens och hade vid denna tidpunkt gett sig in på tränarbanan – även om han inledningsvis i Tottenham agerade som en spelande sådan.
Året efter att Cameron skrivit på som tränare vann Tottenham Southern League och man tillhörde då toppskiktet bland klubbar ifrån södra England. Det ska noteras att även fast Tottenham blev professionella i slutet av 1800-talet ansågs Southern League vara en amatörliga i jämförelse med Football League där dom stora jättarna drabbade samman.
Vägen till finalen av FA-cupen 1901 var långtifrån spikrak för Tottenhams del. Men en sak som som var genomgående i samtliga omgångar var att en viss spelare vid namn Sandy Brown gjorde mål i samtliga omgångar. Hans fullständiga namn var Alexander White Brown, men kallades för Sandy, och totalt gjorde han 15 mål under Tottenhams succéfyllda väg mot titeln.
Sandy hade kommit fram som en lovande ungdomsspelare i den skottska klubben Glenbuck Atheltic. Där fick han också smeknamnet ”Glenbuck Goalgetter”, vilket vittnar om att hans sinne för mål redan fanns på den tiden. Via A-lagsfotboll i skottska St Bernard’s tog Sandy språnget över till England för spel i Preston samt Portsmouth innan han tillslut hamnade i Tottenham.
I första rundan av FA-cupen säsongen fick Tottenham ta sig an Preston som varit ett storlag i England under dom inledande decennierna av fotbollens existens. Bl.a. hade man blivit historiska när man vann dubbeln säsongen 1888-89. Tottenham fortsatte, efter segern mot Preston, med att besegra Bury och Reading innan man skulle ta sig an West Bromwich Albion i semifinalen.
West Bromwich var ett högt ansett lag i slutet av 1800-talet. Förutom att man var ett av lagen som deltog i tidernas första säsong av Football League vann man dessutom FA-cupen 1888 samt 1892. Men mot Tottenham, i semfinalen 1901, hade man inte en chans. Spurs vann med 4-0 och blev klara för sin första FA-cupfinal någonsin.
I finalen väntade ytterligare ett storlag i form av Sheffield United. Runt denna tid var man förmodligen det bästa laget i England och med tanke på att man kom ifrån den högt ansedda Football League och skulle möta ”amatörerna” i Tottenham var man solklara favoriter inför finalen. Att amatörerna ens skulle ha en gnutta chans mot stjärnorna i Sheffield United fanns inte på kartan hos Englands ledande sporttidningar.
I Sheffields lag återfanns bl.a. den karismatiska målvakten William ”Fatty” Foulke, lagkaptenen och mittfältsstjärnan Ernest Needham samt anfallsesset Fred Priest. Det var också Priest som gav Sheffield ledningen i finalen som traditionsenligt spelades på Crystal Palace i London. 111,000 betalande åskådare hade tagit sig till matchen men publiksiffran var, av allt att döma, ännu större då många utan biljett lyckades klättra in på arenan. Detta var den dittils högsta publiksiffran någonsin kring en fotbollsmatch i världen och det var onekligen upplagt för en fotbollsfest i London.
Efter Fred Priests öppningsmål kämpade sig Tottenham tillbaks in i matchen och kvitteringen kom efter 23 minuter genom, den alltid lika pålitliga, Sandy Brown. Det var också samme Brown som skulle ge Tottenham ledningen i inledningen på den andra halvleken. Knappt hade dock supportrarna till Spurs hunnit jubla innan domaren dömde mål för Sheffield United till oavgjort 2-2. Detta skulle dock bli ett kontroversiellt domslut då det i efterhand har bevisats att bollen gick på utsidan av stolpen och inte in i mål. På den tiden fanns inte nät i målen och därför fanns också risken att domaren kunde göra en sådant fatalt misstag. Detta var också den allra första FA-cupfinalen som filmades av Pathé Ness.
Efter 30 minuters förlängning var lagen fortfarande omöjliga att skiljas åt och därför blev det ett omspel en vecka senare. Detta års final på Crystal Palace hade dock blivit en stor succé på många sätt. Tack vare den stora publiktillströmmningen hade organisatörerna sålt stora mängder mat och dryck kring arenan. Däribland återfanns bl.a. 6,000 fläskpajer, 24,000 scones och 6541 liter mjölk.
Finalmatch nummer två spelades på Boltons hemmaplan Burnden Park och lockade, av förklarliga själ, inte alls till sig lika stora folkmassor som den första finalmatchen. Knappt 30,000 åskådare tog sig till den anrika arenan och dom fick se en minst lika fartfylld match som den under föregående veckan.
Återigen tog Sheffield United ledningen genom Fred Priest, men detta skulle visa sig vara allt annat än Sheffield Uniteds eftermiddag. Istället skulle först den spelande tränaren John Cameron kvittera för Tottenham innan Tom Smith gav Spurs ledningen med mindre än femton minuter kvar av matchen. När det sedan endast återstod några fåtal minuter av finalen ville Sandy Brown få det sista ordet. Precis som i samtliga omgångar fram till finalen skulle anfallsstjärna lyckas göra mål.
3-1 innebar att Tottenham bärgade sin första FA-cuptitel någonsin, samt att man blev unika med att vara det enda laget utanför Football League, som vunnit turneringen.
Symbolen för detta succéfyllda lag blev Sandy Brown. Men trots sina framgångar i Tottenham gjorde han enbart en landskamp för sitt Skottland. Den kom 1904 i en förlustmatch mot England med 1-0. Sandy hade också blivit uttagen till matchen mot England 1902, men eftersom läktarna rasade och flertalet människor dog i en av tidernas först läktarkatastrofer, har denna landskamp stuckits ifrån protokollet.
Hursomhelst var Sandy Brown en otroligt begåvad fotbollsspelare som blev ikonisk när amatörerna i Tottenham besegrade storfräsarna ifrån stålstaden Sheffield.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.